Världen inuti världen

VÄRLDEN INUTI VÄRLDEN

En ekofilosofisk undersökning av Freya Mathews begrepp ontopoetik och dess tillämpbarhet i en samtida samhällelig kontext

Be still and listen

The Earth is singing 

- Okänd

Martin Olsson

Projekarbete 7 p

Ekofilosofi A Flex

Handledare Viktoria Klint

Karlstads Universitet 

Våren 2013

INLEDNING

Så länge jag kan minnas har naturen spelat en viktig roll i mitt liv, ja många gånger huvudrollen. Den har varit högst påtaglig, inte minst under ungdomsårens seglatser i Kattegatts och Skageracks arkipelager samt under många vandringar på låg- och höglandsleder runt om i Sverige. Naturen hjälpte mig i mitt vuxenblivande, dagligen förde jag dialog med den. Jag lovsjöng naturen i dikter och den visade i gengäld sina hemligheter för mig. Den fanns och finns alltid där för mig som en sann vän som aldrig sviker, som älskar mig villkorslöst för den jag är. Många frågor har jag ställt till naturen och den har ofta svarat. Den har hjälpt mig att få perspektiv på mig själv och världen, mina tankar har fått vingar och lyft mig mot nya horisonter. Det var också här någonstans som mitt miljöengagemang föddes, när jag såg hur sargad denna betydelsefulla vän var, ett slags handlingsgrund som sedan har följt mig genom åren.

Min nyfikenhet på den australienska ekofilosofen Freya Mathews, som väcktes när jag läste Henrik Hallgrens bok Det gröna skiftet, tror jag hänger samman med min nära relation till naturen. Bland annat skriver han om hennes idé om att hålla kommunikationskanalerna öppna. Hennes tes är att så länge vi för en nära dialog med "den andre", som till exempel kan vara en människa, ett landskap, en älv och ett träd, kommer vi att förhålla oss etiskt till denne. Utgångspunkten är att erkänna "den andres" mysterium och mångtydighet. Det motverkar vår tendens att vilja styra, behärska och kontrollera. Att hålla kommunikationskanalerna öppna är därför ett moraliskt imperativ för Mathews.1

I några uppsatser av Mathews som finns tillgängliga på nätet upptäckte jag begreppet ontopoetik(ontopoetics), som myntats av henne, för att just beskriva en sådan kommunikationsprocess. Ontopoetik är, enligt Mathews, ingen teori utan en beskrivning av upplevelsen att det existerar en levande kommunikation mellan jaget och världen och mellan världen och jaget. Denna kommunikation omfattar interaktioner mellan jaget och världen som inte bara är kausala utan även meningsfulla. Denna meningsfullhet utgår inte bara från jagets sida utan också från världens sida. Mathews antar att världen rymmer en egen psykoaktiv dimension som kan samarbeta med oss på ett tydligt och meningsfullt sätt.2

I samklang med detta kan man även säga att ekofilosofin delvis har sin upprinnelse i ett ontopoetiskt förhållningssätt till världen. Jag tänker på Arne Naess och hans närmast mytiska förhållande till fjället Hallingskarvet som han upplevde som välsinnat. Det låg invid hans stuga Twergastein där han utarbetade sin Ekosofi T, T som i Tvergastein.3 Genom T:et betonar han platskänslans betydelse för den djupekologiska rörelsen och för sin egen bestämda ekofilosofi.4 Naess menar att andra formulerar sina personliga ekofilosofier, ofta relaterade till den plats/de platser de vistas på.5

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNNGAR

I föreliggande projektarbete har jag för avsikt att penetrera begreppet ontopoetik ur ett ekofilosofiskt perspektiv samt undersöka följande huvudfrågeställning: 

Går det att  tillämpa ett ontopoetiskt förhållningssätt i en samtida samhällelig kontext? Under arbetets gång har ytterligare frågeställningar utkristalliserats såsom: Vilka spår av ett ontopoetiskt förhållningssätt kan vi finna i våra historiska förståelserum, till exempel i det gamla allmogesamhällets kulturella uttryck? Hur återkontextualiserar man ett ontopoetiskt förhållningssätt i en samtida samhällelig praxis? 

METOD

Vid analysen av begreppet ontopoetik och frågeställningarna ovan kommer jag att använda mig av ekofilosofiska verktyg. Jag kommer att undersöka vilken natur-, människo- och kunskapssyn som kommer till uttryck i begreppet, ställa det i relation till olika traditioner och förståelserum samt se hur termerna makt, normalitet, handling och handlingsgrund är kopplat till ontopoetiken.

AVGRÄNSNING

I mitt arbete kommer jag att avgränsa mig horisontellt. Med utgångspunkt i fyra tidskriftsartiklar av Mathews kring begreppet ontopoetik kommer jag att undersöka dess relation till jämförbara resonemang i vår kurslitteratur och annan litteratur för att hitta nya ingångar till begreppet. Jag kommer också försöka se huruvida ontopoetiken finns gestaltat i våra folkliga kulturuttryck eller ej.

ONTOPOETISK ONTOLOGI

Natursyn

Ontopoetikens ontologiska grundantagande är, skriver Mathews, att världen eller naturen inte bara består av en fysisk aspekt, en objektaspekt. Den innehåller även en psykisk dimension, en subjektaspekt.6 Denna existerar inte bortom den fysiska världen, utan finns immanent i den, som en dold dimension. Den uppenbarar sig mitt bland de fysiska fenomenen, som en poetisk öppning.7 Orsaks- och verkansammanhang styr den yttre fysiska dimensionen, den inre psykiska bärs upp av mening i betydelsen meningsfullhet, något som har relevans och spelar roll. Denna meningsfullhet uttrycks via en kommunikationsprocess som samexisterar men inte förnekar kausala samband. Om fysiken studerar orsaksstrukturer, ägnar sig ontopoetiken åt poetiska strukturer, åt meningar som strukturerar den inre aspekten av varandet.8 Vi lever alltså, enligt Mathews, i ett psykofysiskt universum som karaktäriseras av både en inre och yttre, psykisk och fysisk, subjektiv och objektiv dimension.

Människosyn

Mathews ser människan som ett självrealiserande och självexpanderande system, ett själv, som håller sig levande genom sina egna viljeansträngningar. Hon vill överleva, 

blomstra och skjuta upp sin död så länge som möjligt. Självet är uppbyggt som en meningsfull berättelse med en början, ett mitt och ett slut.9 När människan blir medveten om sin egen subjektivitet förstärks hennes särprägel gentemot omgivningen. Genom att ta makten över sig själv kan hon känna igen den distinkta individualiteten hos andra och omvärlden, deras specifika själv. Först då kan ett möte äga rum mellan verkliga subjekt, ett möte som bygger på insikten om att andras egenart, andras berättelser, är lika betydelsefulla som ens egen, ett resultat av att självmedvetandet både kan stänga ute och öppna upp sig mot omvärlden.10

ONTOPOETISK EPISTEMOLOGI 

Kunskapssyn

För att få kunskap om och komma i kontakt med verklighetens psykiska aspekt och aktivera dess poetiska struktur, behöver vi åkalla den, särskilt genom historier och berättelser, menar Mathews.11 Det innebär en epistemologisk förskjutning från kunskap i objektiv mening till fantasin som vår främsta epistemologiska modalitet. Det betyder inte att vi kommer att uppfylla världen med fantasi, utan att vi med fantasins hjälp skapar ett berättande och meningsfullt sammanhang i våra liv.12 Denna poetiska väg genom världen, uttrycks på ett sådant sätt att den samarbetar med, inte dominerar över, verklighetens kausala struktur.13 Det poetiska språket känner vi igen från våra drömmar där meningen till övervägande del förmedlas genom föremål och omständigheter senare än genom en abstrakt diskurs. Den narrativa åkallan kommer att fungera bäst om den äger rum in situ, på de aktuella platserna, som figurerar i berättelserna ifråga.14 När man väl en gång har hittat världens dolda aspekt, den psykiska dimensionen av vårt psykofysiska universum, förlorar man den aldrig.15 Om världen, ponerar Mathews, i sig själv också är ett själv, i meningen ett psykofysiskt system med en egen subjektivitet och en impuls att realisera och expandera sin existens, då kommer dess inre struktur ha berättelsens form och världen kommer att försöka berätta sig själv. Det kan vara anledningen till att världen reagerar på hur vi tilltalar den, menar Mathews. Antingen lyckas vi aktivera dess poetiska struktur eller inte.16

MAKT OCH NORMALITET

Den ontopoetiska utgångspunkten innebär att verklighetens fysiska sida inte är åtskilt från den psykiska, som i det moderna tänkandet.17 I själva verket lever vi, enligt Mathews, i ett psykofysiskt universum. En sådan monistisk syn på världen torde kunna lösa upp den klassiska dikotomin mellan ande och materia, som ligger bakom många av de makt- och normalitetsstrukturer som vi idag är indragna i.

HANDLING OCH HANDLINGSGRUND

Jordens framtid 

Mathews tycker nu att det är hög tid för en epokgörande sammanjämkning av förmoderna och moderna uppfattningar. Det kan leda fram till ett integrerat 

tankeskifte, som potentiellt är lika djupgående i sina existentiella grundvalar som 

övergången från vad hon kallar naiv animism till orsaksförklaringar som ägde rum för två och ett halvt tusen år sedan. Vi behöver återkontextualisera de äldre 

psykoaktiva erfarenheterna som rör hela vår existens, inte minst på grund av de 

extraordinära empiriska möjligheter som vetenskapen har förunnat oss. Det är ingen slump att ett sådant tankeskifte hamnar i fokus nu när vi står inför en global ekologisk kollaps, när konsekvenserna av moderniteten, vars premisser exklusivt bygger på vetenskap, hotar hela vårt planetära livssystem.18

Narrativ åkallan skulle, enligt Mathews, kunna integreras i den dagliga samhälleliga praxisen. Det skulle innebära att samhällsmedborgarna rutinmässigt glider mellan medvetenheten om världens yttre, icke-kommunikativa aspekt och medvetenheten om dess inre, kommunikativa, poetiska aspekt, utan det behöver finnas någon spänning eller motsättning dem emellan. Hela samhällen med sina individuella och kollektiva angelägenheter, kan bygga på en grundval av poetisk och berättande åkallan, som tjänar till att besjunga världen och göra den till en vital aktör i samhällslivet.19 För att uppnå en verklig förändring, en rörelse in i nya verklighetsdimensioner måste framtiden åberopas, inte orsakas, skriver Mathews. Denna åkallan, som leder till att fler skikt av världen successivt uppenbaras, är en sann processrörelse. Tid- och orsakssamband utgör en axel, en parameter, i strukturen, men är inte enda orsakerna bakom förändring. Verklig förändring sker längs de många potentiella axlar av narrativ personifikation, av vilka tids- och orsaksaxeln bara är en.20

Människans värdighet

Den biologiska evolutionen är ett faktum, menar Mathews, inte bara ett påfund utifrån en ideologisk framgångsmyt. Människor har bevisligen skickat rymdskepp till månen och andra planeter. Vi har däremot inte utvecklats i arbetet att identifiera oss med ett vidare universum, som innebär att vi måste lösgöra oss från våra personliga jag, våra egon, och utvidga dem till att även omfatta omvärlden.21

ONTOPOETIKENS RELATION TILL NÅGRA FRAMTRÄDANDE BEGREPP HOS MATHEWS 

Metafysik

För Mathews är inte ontopoetiken någon metafysisk teori. Däremot avtecknar den sig mot en metafysisk fond, en verklighetssyn som är lika mycket subjekt som objekt, lika mycket ande som materia.22 Detta metafysiska antagandet att världen i sig är psykoaktiv och inställd på att kommunicera med oss ligger till grund för ontopoetiken. Detta kan konceptualiseras på alla möjliga sätt: mytiskt, intuitivt, fanstasifull och teoretiskt. 23

Panpsykism

I sin bok For Love in Matter 24ger Mathews nytt liv åt det gamla begreppet panpsykism som har tillhört en minoritetstradition i västerländsk filosofi. Pan betyder "allt" och psyke själ, subjektivitet eller mentalitet. Det är en teori om att "universum besitter en psykisk natur analog till människans, och att all materia innehåller en komponent av medvetande”.25 Mathews ser inte ontopoetiken som identisk med panspsykism eftersom världen skulle kunna utvecklas på ett panpsykiskt sätt utan att det nödvändigtvis skulle innebära att det föreligger en meningsfull relation mellan jaget och världen, något som är signifikant för ontopoetiken.26 Hennes egen variant av panpsykism, inom vilken ontopoetiken ryms, går ut på att den manifesta världen, såsom den beskrivs inom fysiken, ses som det yttre framträdandet av ett inre expansivt subjektivitetsfält. Verkligheten är, ur den synpunkten, både en enhet och en differentierad mångfald, både En och Många. Som platsen för subjektivitet är universum, En, kapabel till att aktivt söka levande kommunikation med sina begränsade delar, de Många, de som är i stånd till sådana engagemang. Varhelst denna kommunikation aktualiseras manifesteras den i en poetisk struktur som utspelar sig bredvid de kausala strukturerna utan att motsäga dem.27

Pre-materialism - materialism - post-materialism

I uppsatsen Beyond Modernity and Tradition: a Thrird Way for Development? pekar Mathews ut en tredje möjlig utvecklingsväg för mänskligheten bortom traditionalism och modernism, bortom pre-materialism och materialism, nämligen post-materialism. Det traditionella pre-materialistiska samhället kännetecknades av prisande och tacksamhet i förhållandet mellan jaget och värden, enligt Mathews. Trots att dess invånare hade djupa kunskaper om naturliga processer för att trygga sin försörjning satte de sin tillit till övernaturliga makter såsom gudar och andar. Vårt moderna materialistiska samhälle utmärks istället av en instrumentell relation mellan jaget och världen. Vi vill ta kontroll över verkligheten så att den kan tjäna våra syften. Ett framtida post-materialistiskt samhälle, som Mathews tror att vi rör oss emot, är varken religiöst eller sekulärt. Däremot är det andligt i bemärkelsen att materien i sig själv ses som bestående av en inre dimension med. normativa implikationer. Inga mystiska entiteter adderas dock utifrån som i de pre-materialistiska samhället. Denna inre subjektiva aspekt är osynlig på samma sätt som det inre livet hos en själv är osynligt för andra. I ett sådant samhälle existerar inga kanoniserade texter, auktoriserade prästerskap eller religiösa meditationstekniker, enligt Mathews. Istället kommer individer och lokala grupper föredra att på egen hand upptäcka relationen till denna dolda verklighet med hjälp poesi och andra estetiska uttryck, genom åkallan, ett tankegång vi känner igen från ontopoetiken.28

ONTOPOETIKENS RELATION TILL OLIKA TRADITIONER OCH FÖRSTÅELSERUM

Religion och magi 

Ontopoetiken är lika gammal som mänskligheten själv, men är, i likhet med resonemanget ovan, inte identisk med mänskliga aktiviteter som magi, ockultism och religion.29 Den bygger inte på uppfattningen att något påläggs verkligheten utifrån som vid företeelserna ovan. Istället utgår ontopoetiken från att en psykoaktiv dimension finns inneboende i världen och dess olika uttryck.

Meditiationstraditioner

För att hitta världen psykoaktiva dimension behöver den upplevas icke-dualistiskt, inte som inom meditationstraditioner som "tomhet", utan som en poetisk öppning i den ordinära världen, skriver Mathews.30 

Västerländsk filosofihistoria

Även om en ontopoetisk diskurs är svår att urskilja i väst löper den ändå som en tråd genom en rad områden och akademiska discipliner som hänför sig till den poetiska strukturen hos verkligheten såsom filosofi, litteratur, idéhistoria, psykoanalys, socialantropologi och religionsvetenskap. Dessa tänkare har ofta förpassats till utkanten av den akademiska världen eller fått verka utanför den.31

Modern vetenskap 

Mathews slår fast att vetenskapen bringat nya aspekter av verkligheten upp i ljuset, osynliga för äldre kulturer, men att den moderna civilisationen, som uteslutande grundar sig på denna vetenskap, samtidigt stängt lika många empiriska möjligheter som den har öppnat, till exempel till de erfarenheter av psykoaktiv natur som var gemensam för många människor i det förmoderna samhället.32 Hur förhåller sig då ontopoetik till modern vetenskap? Gentemot fysiken gör Mathews en klar distinktion. Hon säger att ontopoetiken vilar på premissen att det existerar en inre aspekt av verkligheten som uttrycks via en kommunikationsprocess som samexisterar, men inte förnekar fysiska orsakssamband.33 Mathews framlägger tesen att vi för det mesta befinner oss i ett ontopotiskt tillstånd, även när vi inte är medvetna om det eller har för avsikt att vara det. Verkligheten svarar utifrån sina metafysiska förutsättningar även när vi förnekar dessa möjligheter. Om vi behandlar världen som ett objekt, likt den moderna vetenskapen, kommer den bara att avslöja sin hårda yttre aspekt för oss.34

Taoism

Inom taoismen skiljer man inte, likt panpsykismen, på inre och yttre aspekter av världen. Enligt dess kosmologi är verkligheten lika mycket psykisk som fysisk. När man träder in i dess subjektivitet upplever man utsidan som insida. Träd, gräs och floder slutar att uppträda externt i förhållande till en själv, utan tillsammans med en själv på ett psykisk nivå. Så fort man glider under subjektobjektmembranet möts man av en psykisk ström med vilket tingen laddar upp en. Man lämnar det diskursiva tänkandet, som innebär att man uppnår kunskap genom resonerande i ett flera led för att sedan dra en slutsats35 för att låta sig bäras fram av strömmen. När detta sker öppnar sig en stig mitt bland fenomenen, en stig som inte kan tecknas i fysiska termer, utan är en psykisk process som genomsyras av mening, vilken träffar mig på ett unikt sätt om jag anlägger ett ontopoetiskt förhållningssätt på världen.36

Tao ses, enligt Mathews, inte som ockult kraft, en trolldomskraft, vilken existerar

bortom de fysiska krafterna. Snarare uppfattas den som en kraft vid sidan av de 

krafter som fysiken ägnar sig åt, som visar sig i det redan existerade landskapet.37

Aborginernas föreställningsvärld

Bland aboriginer talar man om begreppet le-an som känslan hos en person som slutar att uppfatta landskapet från utsidan, utifrån dess objektaspekt, och börjar uppleva det från insidan, inifrån dess subjektaspekt i en ontopoetisk anda.38 Begreppet le-an beskrivs som en upplevelse av varandet. Frans Hoogland. som under många år delat aboriginernas vardag. kallar le-an för världen inuti världen, men ett inuti som vi inte kan uppleva när vi bara ser världen utifrån. Vi måste skifta fokus om vi verkligen ska känna sanden vi går på, bli medveten om trädet vi just passerat eller fågeln som precis landat. Då vaknar vi upp och blir mer levande och känsliga. Vi börjar läsa landet. Helt plötsligt finns det en öppning där det bara fanns en vägg innan, men nu när trädet och berget har en mening, blir du drabbad på ett annat sätt. Du bara följer med. Då vaknar du och ser en mängd nya saker och landskapet börjar leva för dig.39  

Aboriginernas Drömtid förvandlar den otolkade och därmed odifferentierade platsen till ett område med mening. En konceptuell ram skapas, inom vilket mänskligt liv kan existera. Om ett objekt eller tillstånd inte berättas, kan det inte tänkas. Det kan förklara varför kulturer i allmänhet skapar och vilar på en repertoar av myter. Det är en process som innebär att den råa mänskliga erfarenheten av världen, förankrad i topografin, via ceremonin och berättelsen konceptualiseras in i den mänskliga existensen.40

Frans Hoogland ger en levande redogörelse för den faktiska upplevelsen av le-an.

För att erfara denna känsla måste vi vandra i landskapet. Efter en viss tid tar landskapet över. Marken tar personen med sig. Du tror att du följer något, men det är landskapet som drar dig till sig. När marken börjar dra i dig, är du inte ens medveten att du går - du är någon annanstans, du är långt borta. När du upplever detta förändras verkligheten och du börjar se saker på ett sätt som du aldrig gjort tidigare... helt plötsligt fungerar inte det du lärt dig genom din uppfostran. Sedan kommer något ut ur landet och guidar dig. Det kan vara ett träd, en sten, ett ansikte i sanden, eller en fågel.

/---/

Du kan följa örnens flykt, och att örnen är på väg någonstans. Genom örnen kan du se de röda klipporna. Sedan kan något annat fånga din uppmärksamhet, och innan du vet ordet av går du på en stig som skapats för dig och är sammanvävd med dig. Den tillhör 

dig, och det är så man börjar kommunicera med landskapet, genom vad du upplever på din väg. Och denna stig tar dig tillbaka till dig själv. Du blir oerhört uppmärksam på dig själv. Du börjar kallibrera dig bättre och bättre. Sedan blir du medveten om att du 

             går på vägen, den kommer ur dig -  du blir anluten till den...41

ONTOPOETIKENS RELATION TILL KURSLITTERATUR OCH ANNAN LITTERATUR 

Jag tycker att flera tankegångar i kurslitteraturen och annan litteratur tangerar ontopoetiska resonemang. Här kommer några exempel:

Elisabet Hermodsson: ...där världen blir till – en kritisk betraktelse 

I Hermodssons bok är det framförallt två saker jag tar fasta på. I företalet citerar Bengt Molander Hermodsson ur hennes boken Ord i kvinnotid : "Att ge namn är att kalla på något, framkalla, åkalla, ge någonting en plats, en ordning i raden av företeelser som kräver uppmärksamhet. Att ge namn är att ställa sig själv i samband med det man namnger. Att ge namn är en del av ansvarstagandet, är en delaktighet i det ständiga skapandet. När du ger namn söker du en orientering, ger du orientering åt dig själv och det namngivna. Du påverkar det du benämner och du påverkas tillbaka av det benämna".42 Här finns det tydliga beröringspunkter med Mathews tal om att åkalla världens inre poetiska struktur, men Mathews betonar mer berättelsen och historien som skapare av mening och sammanhang, Hermodsson själva namngivandet. Hon närmar sig dock Mathews i sitt resonerande kring sagor, där "människor förvandlas till små varelser som går in genom nyckelhål, kommer in i underjordiska gångar och hemliga världar och gör sig bekanta med mytiska väsen". Här handlar det om "den sagoaktiga förnimmelse av att få kunskap inifrån sammanhang där man inte sätter sig över, inte gör sig till herre eller härskare utan är medlevande, inifrån deltagande".43

Martin Buber: Jag och Du 

Buber närmar sig vid flera tillfällen ontopoetiken i sitt tankebygge. För att något ska bli någon, ett Det bli ett Du, måste ett verkligt möte äga rum mellan två subjekt. Detta Du kan vara en människa, en annan organism eller ett landskap. "Relationen är ömsesidig. Mitt Du inverkar på mig, liksom jag inverkar på det”.44 skriver Buber och vidare: "De elementära intryck och känslorelationer som påverkar naturmänniskans själ är de som härrör från relationsförlopp, upplevelsen av en motpart".45 I ontopoetiken är världen en levande motpart i kraft av sin inre psykoaktiva dimension som vi kan välja att upprätta en relation till, och mötas som ett Jag och Du. 

Carolyn Merchant: Naturens död – Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen

Merchant uppehåller sig en hel del vid vitalismen, en naturfilosofi med rötter tillbaka till antikens Grekland, som har många gemensamma drag med panpsykism och ontopoetiken. Enligt denna sågs naturen som känslig, levande och lyhörd för människornas handlingar, likt en livgivande mor.46 "Ett jag-och-du-förhållande i 

vilket naturen ansågs vara en ytterst viktig person var tillräckligt utbrett för att 

vidmakthålla den urgamla benägenheten att behandla den som en medmänniska", skriver Merchant.47 Under 1600-talet fick vitalismen ånyo ett uppsving. Merchant fortsätter:" Som naturfilosofi var vitalismen i sin monistiska form fundamentalt antiexploaterande. Dess betoning av att alla ting var levande och belägna någonstans på den själsliga skalan, dess frånvaro av åtskillnad mellan ande och materia, dess föreställning om en inneboende aktivitet som genomsyrade naturen och dess vördnad för jordens livgivande kraft förlänades vitalismen en etik som framhöll det inneboende värdet i allt levande. Vitalismens begreppsstruktur inrymde normativa restriktioner”.48 För en vitalist som Anne Conway(1631-1679), var ande och materia oskiljaktiga, själ och kropp kunde övergå i varandra. Merchant skriver: "De skillnader som gjordes mellan materiens attribut som ogenomträngliga och utsträckta, och själen genomträngliga och ej utsträckta, kunde inte tillskrivas två olika substanser. Kroppen var helt enkelt en saks grövre del och anden den finare”.49 Mathews gör dock viss distinktion mellan ande och materia, mellan tillvarons psykiska och fysiska aspekt, utan att hamna i ett dualistiskt tänkande så som jag förstår det. I hennes version är det två olika dimensioner som samverkar på olika plan utan att de löser upp eller konkurrerar med varandra. 

Henrik Hallgren: Det gröna skiftet

Hallgren gör en intressant åtskillnad mellan socialkonstruktivismen och vad han kallar ekologismen, en grön politisk ideologi som utgår från en ekologisk helhetssyn på människan och hennes villkor. Han skriver: "Det centrala perspektivet som skiljer ekologismen från socialkonstruktivismen är att där socialkonstruktivismen betonar hur naturen konstrueras genom en dialog om naturen, genom språkspel enbart mellan människor, så ställer ekologismen även frågan om det ömsesidiga samskapandet som sker i människans dialog med naturen. Som dialogiska varelser konverserar vi inte bara med andra människor. Vi för ett samtal med jorden, vinden, med fågeln som besöker våra havrekärvar, med katten vi lever med, med floden. Det är i mötet, relationen och kommunikationen med dessa väsen vi blir till".50 Ett ontopoetiskt förhållningssätt torde öppna upp för en sådan dialog med naturen. 

Hallgren pekar även på två olika grekiska beteckningar för plats: choros och topos. Det äldre ordet choros berättade om platsens som upplevelse och utlösare av minnen, känslor och mytisk närvaro. Det yngre ordet topos beskrev platsens läge och yttre drag.51 Jag tycker att dessa två begrepp illustrerar skillnaden mellan ontopoetikens och fysikens relation till platser. 

Arne Naess: Ekologi, samhälle och livsstil

Naess anser att begreppet panpsykism, som är närbesläktat med ontopoetiken, kanske inte är rimligt ur en fackfilosofiskt men väl ur ett livsfilosofiskt perspektiv eftersom det kraftigt betonar tillvarons symbol- och interaktionsaspekt. I vår tid har 

ordet estetisk genomgått en betydelseförskjutning från det aktivt-sinnliga till det 

passivt-njutande. Naess betonar vikten av att leva i och med naturen om en dialog med och mytologisering av naturen ska komma till stånd, där inte enbart naturens rekreerande och yttre estetiska värde erkänns. Det förutsätter i sin tur en viss 

platskänsla, vilket är svårt att uppnå idag på grund av arbetskraftens geografiska mobilitet. Därför är lokalsamhället för Naess en självklar utgångspunkt för politiska överväganden. Naess tar gestaltpsykologin till hjälp för att förstå hur gestalterna binder samman jaget och världen till en meningsfull helhet, vilket ger ontopoetiken en möjlig teoretisk ram. Det mytiska tänkandet är enligt Naess ett gestalttänkande, som står i kontrast till den kvantifierade naturvetenskapens användning av modeller för verklighetens enskilda aspekter. I det senare fallet tendererar gestalterna att slitas i stycken.52

EGNA REFLEXIONER UTIFRÅN MINA INLEDANDE FRÅGESTÄLLNINGAR

Allmänt

För mig har ontopoetiken varit ett svårfångat begrepp; det har känts flyktigt till sin karaktär. När man väl trott sig famna det så har det dragit sig undan, lite gäckande, precis som det poetiska språket som är dess förutsättning. Man blir aldrig riktigt färdig med begreppet, utan får närma sig det från alla upptänkliga håll, peu à peu. Måhända beror det på att vi för det mesta befinner oss i vårt västerländska förståelserum, fångna i det rationella tänkandets kategorier, upptagna av världens yttre fysiska beskaffenhet. Men jag ska ändå försöka hitta några in- och utgångar till begreppet med utgångspunkt i mina inledande frågeställningar.

Går det att tillämpa ett ontopoetiskt förhållningssätt i en samtida samhällelig kontext?

En av styrkorna i Mathews resonemang, så som jag ser det, är att hon inte spelar ut metafysiken och ontopoetiken mot fysiken och den moderna vetenskapen. Med den moderna vetenskapen utgår jag från att hon menar naturvetenskapen och positivismen inom humanvetenskapen. I hennes ögon är det två komplementära perspektiv på världen, varav den förra fått stå tillbaka i vår tid på grund av rådande makt- och normalitetsstrukturer. Denna ensidiga syn på världen har fått katastrofala konsekvenser som följd, vilka nu hotar hela vårt globala ekosystem, ja våra fundamentala livsförutsättningar. Genom att den moderna vetenskapen och ontopoetiken inte behöver hamna i en konkurrenssituation, utan är två olika kunskapsvägar, som har tillvarons yttre fysiska respektive inre psykiska dimension som kunskapsobjekt eller kanske snarare kunskapssubjekt när vi talar om ontopoetiken, så kan man tänka sig att de skulle kunna existera parallellt i en samtida samhällelig kontext, i det post-materialistiska samhälle, som vi enligt Mathews rör oss mot. Jag tror dock att det krävs en ömsesidig respekt och att de måste tillämpas unisont så att den moderna vetenskapens behov av att vilja styra, behärska och kontrollera inte tar överhanden, inom vilken naturen eller världen bara betraktas som ett Det, inte som ett Du. Det senare innebär ju att världen har etiskt krav på oss, vilket 

jag ser som helt nödvändig för mänsklighetens överlevnad. Ett sådant synsätt, där världen uppfattas som ett subjekt, kan man till exempel finna i den grundlag om Moder Jords rättigheter, som Bolivia gått i bräschen för.

Den moderna vetenskapen och ontopoetiken skulle också kunna tjäna som draghjälp 

åt varandra eller som Mathews själv uttrycker det: "Poesin expanderar vår 

pragmatiska föreställningsförmåga, medan pragmatismen erbjuder oändliga möjligheter för poesin".53 Pia Skoglund, min lärare i ekofilosofi, gjorde mig tidigare 

uppmärksam på att vi i vårt västerländska förståelserum har tendens att tänka i kategorier av "antingen eller" istället för "både och" eller "varken eller". I allt fler filosofiska frågeställningar, som till exempel den här, kommer jag till insikt om att det handlar om ett "både och". De flesta filosofiska och vetenskapliga perspektiv har ofta något väsentligt att bidra med, något viktigt att säga om världen. De har ej kommit till av en slump, inte sällan finns en vital anledning i botten. 

Så mitt sammanfattande svar är att ontopoetiken kan vara tillämpbar i en samtida samhällelig kontext eftersom den kan samexistera med fysiken och den moderna vetenskapen och till och med befrukta den. Att tillerkänna världen eller naturen, Moder Jord, samma rättigheter som människor, att ånyo betrakta henne som ett subjekt, ett Du som vill kommunicera med oss på ett meningsfullt, är en framkomlig väg att gå, tror jag. 

Vilka spår av ett ontopoetiskt förhållningssätt kan vi finna i våra historiska förståelserum, till exempel  i det gamla allmogesamhällets kulturella uttryck?

Enligt Mathews har ontopoetiken tidigare varit vanligt förekommande i alla kulturer. Ur det perspektivet tycker jag att det kan vara intressant att undersöka vår egen historia. Finns det några spår av ett äldre ontopoetiskt förhållningssätt i den svenska folkkulturen? Den uppstod i ett agrarsamhälle som präglades av intim relation till en specifik plats där naturen var påtagligt närvarande i människors liv. Om Mathews tes är riktig kan man anta att det går att göra vissa ontopoetiska fynd här. En dylik undersökning ligger dock utanför det här projektarbetets ram, men jag vill ändå ange några möjliga fördjupningsområden. 

Naturen får gestalt i folksagor54, folksägner55, folkpoesi56 och ordspråk 57. Här ett exempel på folkpoesi från Västergötland som har ontopoetiska drag, i vilket naturen talar till oss:

Di sa att träna kunne tala förr. Å då sa enebusken: 'Hogger du mek, så stecker jag dek!' Å grana ho sa: 'Hogger du mek, så sprakar ja.' Å alen sa 'Hogger du mek, så blör ja.58

I den svenska vistraditionen är den gröna och sköna lunden ett återkommande tema. Den står inte sällan i ett interaktivt förhållande till de personer som befolkar visorna. 

Bland de medeltida balladerna finns undergruppen de naturmytiska visorna som skildrar hur naturväsen griper in i människors liv. Ena gången har de bara enstaka övernaturliga eller magiska inslag, andra gånger uppträder de som gengångare eller så sker märkliga förvandlingar från människa till djur eller träd.59 Naturväsenden blir naturens ställföreträdande subjekt, till exempel älvor, troll, tomtar, skogsrå, näcken och lindormen. Likt näcken och sjörået sågs huldran som erotiska väsen. Under 1600- och 1700-talen kom umgänge med dessa naturväsen, som sågs stå i maskopi med djävulen eller hans demoner, bestraffas av stat och kyrka. Vad som i folktron 

kunde vara en kontakt med naturens magiska makter blev officiellt ett demoniskt brott mot naturens gudagivna ordning.60 Här kan man skönja en makt- och normalitetsstruktur mellan rationalitet och känsla/kropp, mellan människa och natur, mellan människa och djur samt mellan civilisation och primitivitet.

Ett annat potentiellt forskningsfält, där ontopoetiska förhållningssätt sannolikt kan skönjas, är den fornnordiska religionen där den svenska folkkulturen i huvudsak har sina historiska rötter.

Ytterligare ett område är den svenska naturlyriken hos till exempel Erik Johan Stagnelius61, Karin Boye62 och Harry Martinsson63 och Ann Jäderlund64, som också i många delar har starka kopplingar till det gamla allmogesamhällets kulturyttringar. Hos Jäderlund kan man hitta följande strof i långdikten Natur ur diktsamlingen Som en gång varit äng(1988). Jag upplever att den andas stor lyhörhet gentemot det som Mathews kallar världens poetiska skruktur.

                Skogen skapar sin källa

                Ängen skapar sitt bröst

                Strålen skapar sitt hjärta

                Hjärtat skapar sin sjö 65

Hur återkontextualiserar man ett ontopoetiskt förhållningssätt i en samtida samhällelig praxis? 

En av svagheterna i Mathews resonemang, som jag upplever det, är att hon inte närmare går in på hur ontopoetiken rent konkret kan återkontextualiseras i en samtida samhällelig praxis. Hon nämner att narrativ åkallan skulle kunna integreras i samhället, men stannar där. Hur skulle en sådan “väckelse” kunna komma till stånd i större skala för att göra skillnad? Vad skulle utgöra dess incitament? Här får vi ingen vägledning, bara vissa antydningar. Vi lämnas åt oss själva och våra spekulationer. Personligen kan jag se åtminstone en förutsättning för en sådan utveckling, nämligen utvecklandet av en stark platskänsla vilken i sin tur är en grunden för en stark naturkänsla, det vill säga om vi bor nära naturen och gör oss mottagliga för dess psykoaktiva dimension. För mig innebär naturkänsla att jag för en nära dialog med naturen och då närmar vi oss ontopoetiska marker. Den ömsesidiga relationen och kommunikationen är här central om ett värdigt möte mellan två subjekt ska äga rum, ett möte mellan jaget och världen, mellan Jag och Du. 

Lokalsamhället försvagades och utarmades starkt under modernismen, vars 

arbetsmarknad krävde en geografiskt mobil arbetskraft. En huvudfaktor bakom en 

sådan utveckling var tillgång på billig fossil energi. Jag är övertygad att vi ånyo 

behöver stärka våra lokalsamhällen i ett postfossilt och därmed klimatneutralt samhälle, inte minst för att dramatiskt minska vårt transportbehov. Den platsbaserade 

traditionella kunskapen kommer här till heders igen vid sidan av den vetenskapliga. Bioregionalisten Bruce E Goldstein skriver om hybridiserad vetenskap som är baserad på både plats och vetenskap, inom vilken forskare och lokalbefolkning kan mötas i en öppen och lyhörd dialog.66 

I lokalsamhället ger även naturen omedelbar negativ feedback, i kausal mening, om vi överutnyttjar dess resurser eller kontaminerar den på olika sätt, ofta osynligt för storstadsbon eller den geografiskt mobila. I ett småskaligt samhälle svarar världen an på ett tydligare sätt. Naturen reagerar på hur vi förhåller oss till den, som ett subjekt, som ett Du, i vars relation vi är indragna.

På motsvarande sätt antyder Mathews att den narrativa åkallan fungerar bäst om den är platsspecifik, om den äger rum på de platser där berättelserna utspelar sig. I vårt fall kanske det handlar om att levandegöra och återkontextualisera det gamla allmogesamhällets kulturella uttryck som ofta har en lokal eller regional karaktär. Världens poetiska struktur, dess psykoaktiva dimension, svarar då an med större emfas, på ett meningsfullt sätt. Sålunda kan man tala om en inre platsbaserad kunskap som en konsekvens av ontopoetiken. 

Sammanfattningsvis tycker jag därför att det finns dubbla skäl till att stärka våra lokalsamhällen. En sådan förstärkning möjliggör både en yttre och inre naturkontakt, något som i mångt och mycket gått förlorat idag. Den inre naturkontakten ser jag som synonym med begreppet ontopoetik.

NYA FRÅGESTÄLLNINGAR

Kan man betrakta något som ett subjekt, som ett Du i bubersk mening, om man inte tillerkänner detta något en inneboende psykoaktiv dimension?

Hur förhåller sig ontopoetiken till andra kunskapsteoretiska tradioner än positivism, till exempel fenomenologi, hermeneutik och kritisk realism?

Vad skiljer respektive förenar ontopoetiken och gestaltpsykologin?

Kan man åkalla världen poetiska struktur via andra estetiska uttryck än historier och berättelser, till exempel via sång, musik och dans? 

Finns det även en psykoaktiv dimension i mänskliga artefakter vid sidan av människor, övriga organismer och naturen i stort?

Hur särskiljer man ontopoetiken från antropomorfism, som innebär en projektion av mänskliga egenskaper på naturen? 

KÄLLFÖRTECKNING

Tryckta källor

Ballader - Sveriges medeltida ballader i urval(2000): Förord av Sven-Beril Jansson &  Margareta Jersild, Gidlunds förslag och Svenskt visarkiv, Hedemora

Boye, Karin(2005): Samlade dikter, Bonniers, Stockholm

Buber, Martin(1994): Jag och Du, Dualis förlag, Ludvika

Fromm, Erich(1978): Att ha eller att vara?, Natur och kultur, Stockholm

Häll, Mikael(2013): Skogsrået, näcken och Djävulen - erotiska naturväsen och  demonisk sexualitet i 1600- och 1700- talets Sverige, Malört förlag, Stockholm

Jäderlund; Ann(2002): Dikter 1984-2000, Månpocket, Stockholm

af Klintberg; Bengt(1972): Svenska folksägner, PAN/Nordstedts, Stockholm

af Klintberg, Bengt, Zetterholm, Finn(1971): Svensk folkpoesi, FIBs lyrikklubb,             Stockholm

Hallgren, Henrik(2001): Den gröna skiftet, Recito förlag, Borås

Hermodsson, Elisabet:... där världarna blir till - en kritisk betraktelse, Balders förlag, Delsbo 

Martinsson, Harry(1984): Dikter, Bonniers, Stockholm

Mathews, Freya(2003): For Love of Matter, State University of New York(SUNY),                          New York

Mathews; Freya(2006): Beyond Modernity and Tradition: a Thrird Way for       Development?, i tidskriften Ethics and the Environment 11(2)

Mathews, Freya(2007a): The World Hidden Within the World: a Conversation on            Ontopoetics i tidskriften The Trumpeter 23,1

Mathews, Freya(2007b): An Invitation to Ontopetics. the Poetic Structure of Being i tidskriften Australian Humanities Review; Eco-Humanities Review, Eco-humanities Corner, Issue 43; December

Mathews, Freya(2009): Invitation to Ontopoetics i tidskriften PAN Philosophy,   Activism, Nature no 6

Mathews, Freya(2011) Ontopoetics Workspace i tidskriften PAN: Philosophy, Activism, Nature no 8

Merchant, Carolyn(1994): Naturens död - kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen, Symposium, Höör

Naess, Arne(1981): Ekologi, samhälle och livsstil, LT:s förlag, Stockholm

Naess, Arne(1999): Livsfilosofi, Natur och kultur, Stockholm

Stagnelius, Erik Johan(1988): Dikter i urval, Wahlström & Widstrand, Stockholm

Svenska folksagor(1981) band 1-4, Gidlunds förslag, Södertälje

Ström; Fredrik(1981): Svenska ordspråk, Prisma, Stockholm

Internetkällor  

Wikipedia Diskursiv kunskap http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskursiv_kunskap

Wikipedia:Panspsykism http://sv.wikipedia.org/wiki/Panpsykism

Freya Mathews

För den som vill veta mer om Freya Mathews och hennes filosofi rekommenderar jag hennes hemsida: http://www.freyamathews.net/

1 Hallgren, 2009, s 72-78

2 Mathews, 2009, s 1 

3 Naess, 1999, s 122 

4 Ibid, s 132

5 Ibid, s 122

6  Mathews , 2011, s 55 – 56

7  Mathews, 2007b, s 7

8  Ibid, s 11

9  Mathews, 2007b, s 10

10  Mathews, 2007a, s 14

11  Ibid, s 8

12  Mathews, 2009, s 4

13  Mathews, 2007a, s 16

14  Mathews, 2007b, s 11

15  Mathews, 2007a s 6

16  Mathews, 2007b s 11

17  Mathews, 2009, s 4

18 Mathews, 2011, s 55-56

19 Mathews, 2007b, s 8-9

20 Mathews, 2007a, s 15-16

21 Ibid, s 13

22 Mathews, 2009, s 2

23 Ibid, s 3 

24 Mathews, 2003

25 http://sv.wikipedia.org/wiki/Panpsykism

26 Mathews, 2009, s 2

27 Mathews, 2007b, s 8

28 Mathews, 2006, s 2-9

29 Mathews, 2011, s 55-56

30 Mathews, 2007a, s 6

31 Mathews, 2009, s 6-7

32 Mathews, 2011, s 55-56

33 Mathews, 2007b, s 11

34 Mathews, 2009, s 4

35 http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskursiv_kunskap

36 Mathews 2007b, s 4-5

37 Ibid, s 8

38 Mathews, 2007b, s 5

39 Mathews, 2007a, 26

40 Mathews 2009, s 4

41 Mathews, 2007b, s 5

42 Hermodsson, 2000, s 8

43 Ibid, s 230-231

44 Buber, 1994, s 24

45 Ibid, s 28

46 Mechant, 1994, s 42

47 Ibid, 1994, s 42

48 Ibid, s 274

49 Ibid, s 278-279

50 Hallgren, 2009, s 50

51 Ibid, s 234

52 Naess, 1981, s 321-327

53 Hallgren, 2009, s 234  

54 Svenska folksagor, 1981                            

55 af Klintberg, 1971                            

56 af Klintberg, Zetterholm, 1971     

57 Ström, 1981                                             

58 af Klintberg, 1971, s 273                     

59 Ballader, 2000, s 10                              

60 Häll, 2013 

61 Stagnelius, 1988  

62 Boye, 2005 

63 Martinsson, 1984   

64 Jäderlund, 2002

65 Ibid, 104 

66 Hallgren, 2009, s 53