Ekofilosofi

Ramón Grosfoguel: Decolonizing Western Uni-versalisms: Decolonial Pluri-versalism from Aimé Césaire to the Zapatistas  Modernitet och universalitet  I Ramón Grosfoguels artikel om epistemologi står begreppet  abstrakt universalism  i fokus som han gör en kritisk genomlysning av med utgångspunkt i dekolonial teori. Enligt honom har den abstrakta universalismen legat som en underström i modern västerländskt vetenskap, vilket påverkat dess förhållande till andra kulturers epistemologier. Han gör en distinktion mellan två typer av abstrakt universalism som är integrerade i denna idétradition: (1) en evig kunskap frikopplad från tid och rum, (2) en kropps- och platslös kunskap lösgjord från sitt utsagosubjekt, ”subject of enunciation”. [1] Grosfoguel undersöker några dominerande filosofer i Väst från 1600-talets vetenskapliga revolution och framåt huruvida de varit exponenter för den abstrakta universalismen eller inte, antingen i den ena meningen, båda meningarna eller i ingen menin

Det är fyra områden som ekofeministen Val Plumwood lägger sin betoning på i sin kritik av djupekologin i artikeln  Nature, Self, and Gender: Feminism, Environmental Philosophy, and the Critique of Rationalism:  rationalismen, antagandet om oskiljaktighet, det expanderande självet samt det transcendentala och transpersonella självet, alla stående i en intim relation till, mer eller mindre överlappandes, varandra. Rationalism Plumwoods argumentation: Rationalismen är grundorsaken till de sammanvävda förtrycken av kvinnor och naturen i västvärlden. [1] Dylika dominansförhållanden har sin grund i den rationalistiska föreställningen om jaget, där det oberoende förnuftet och dess strävan efter objektivitet, abstraktion och universalitet, det som konventionellt förknippas med maskulinitet och den offentliga sfären, får en överordnad position. Egenskaper associerade med traditionell femininitet och privatsfären såsom oro, omsorg, sympati, intresse, respekt, ansvar, vänskap, medkänsla,

En idéhistorisk analys av en svensk ekofeministisk diskurs såsom den kommer till uttryck hos Elin Wägner, Elisabeth Tamm och Emilia Fogelklou med särskild betoning på dess relationistiska ideal. Andens livsgrodd i ett väsen, den hör till det vardande, som skall spränga sitt skal och frigöras för liv i ny rymd - den kan inte mätas, den behöver upptäckas, få sol och luft för att veckla ut hjärtbladen.  - Emilia Fogelklou Inledning och presentation Inom ekofilosofin, ett universitetsämne som i mångt och mycket definierades av den norska filosofen Arne Naess (1912-2009), undersöker man miljöproblemen ur ett kulturellt och filosofiskt perspektiv och försöker gå till grunden med frågeställningar som: Vad är naturen (ontologi)? Vad är människan (antropologi)? Vad är det för ett slags förhållande som existerar mellan människa och natur (humanekologi)? Vad är kunskap (epistemologi)? Vad är en rimlig handlingsgrund (handlingsteori)? Inte sällan tar man hjälp av historiska och utomeu