Miljöetik

(1)Vad är etik?

Etik kommer från det grekiska ordet ethos som betyder sed och betecknar i den akademiska världen ett forskningsämne vars syfte är att studera moral, ett ord som i sin tur härrör från latinets moralis, det som rör sederna.1. Enligt David Kronlid handlar moral om värderingar, uppfattningar om vad som är rätt och fel, riktigt och oriktigt, och är alltid "en aspekt av en relation mellan en eller flera individer eller grupper." Moraliska värderingar uttrycks sedan via handlingar och livsstil. Etikforskarnas uppgift är att klargöra innebörden och konsekvenserna av våra moraliska värderingar. Som akademiskt ämne delar Kronlid upp t etiken i rre områden:

1 Metaetik - Vad är innebörden av moral och de begrepp som används inom etiken?

2 Deskriptiv etik - Hur tar moralen sig i ett komparativt perspektiv i uttryck i till exempel olika kulturer, samhällsklasser och historiska epoker? 

3 Normativ etik: Hur kan vi avgöra vad som är en moraliskt rätt eller fel handling, både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv? 2

I Wikipedia tillkommer också:

4 Tillämpad etik - Hur tillämpas moraliska principer i konkreta situationer? 3 

Ett närbesläktat ämne är moralpsykologi - Hur utvecklas människans moraliska förmåga? 4 

Nedan kommer jag i huvudsak ägna mig åt normativ etik. Vår västerländsk idétradition har under lång tid dominerats av humanetik, i vilken moralen enbart uppfattats som en rent mänsklig angelägenhet. Tre stora tongivande idétraditioner har burit upp denna humanetik, i vilka dualismen mellan människa och djur/natur har varit signifikant: (1). Det antika Grekland där människan sågs som en rationell varelse i motsats till djuren, (2) Descartes syn på att människan ägde en själ till skillnad från djuren och (3). Det judiskt-kristna konceptet "varandets stora kedja" där Gud har givit människan en högre status än övriga varelser 5.

(2)Vad är miljöetik? 

I vår samtida historiska kontext, i kölvattnet av vår tids ekologiska katastrofer, har behovet  att formulera en ny etik uppstått, där även naturen och dess organismer ingår i den etiska reflektionen. Ur detta har miljöetiken vuxit fram som nu även är ett akademiskt ämne. Den rör sig inom ett filosofiskt fält som länge varit frånvarande i den västerländska filosofin miljöetiken brukar delas upp i två grenar: en antroprocentrisk, människocentrerad, miljöetik, som är en förlängning av humanetiken, och en icke-antroprocentrisk, icke-människocentrerad, eko/miljöetik, som radikalt bryter med humanetiken, där även växter, djur och ekosystem spelar en viktig roll. Några miljöetiska system försöker även överbrygga denna skillnad. 

(3) Beskriv detta senare genom att ge exempel från antroprocentrisk och icke-antroprocentrisk miljöetik? 

Det som förenar den antroprocentriska miljöetiken är att den sätter människan i centrum. Vårt moraliska ansvar gentemot naturen är indirekt. Naturen skyddas för människans, inte för sin egen skull. Luft- och vattenföroreningar värderas endast utifrån vilka konsekvenser de får för oss människor, det vill säga hur de påverkar vår hälsa. Inom den antroprocentriska ekoetiken/miljöetiken använder man sig av klassiska etiska teorier som man applicerar på vår tids miljöproblemen. Man kan tala om två modeller inom antroprocentrisk miljöetik: 

(1) Erövrarperspektivet. Naturen ses som en outtömlig resurs för våra mänskliga behov och tål också alla våra avfallsprodukter. Miljöproblemen betraktas som tekniska problem, vilka kan lösas med ny teknik. Monument som broar och dammar manifesterar människans seger över naturen. 

(2) Bevarandeperspektivet. Genom att bevara orörd natur tillfredställer man olika mänskliga behov. Den orörda naturen betraktas som en källa till rekreation, estetisk glädje, andliga upplevelser samt vetenskapliga upptäckter av både mediciner och ekologiska problem 6. 

Den icke-antroprocentriska eko- eller miljöetiken utvidgar den moraliska cirkeln till att omfatta "mer-än-den-mänskliga-världen" så att även växter, djur och ekosystem får status som moraliska objekt. Naturen har ett egenvärde oavhängigt av den nytta den har för människor. 

Inom den individualistiska, monistiska eller "atomistiska" grenen av icke-antroporocentrisk eko/miljöetik reflekterar man över enskilda växters och djurs moraliska status: dels över behandlngen av djur inom industri, sport och forskning (psykocentrism eller djurrättsetik), där Tom Reagen hävdar att också djur vid sidan av människor har intressen 7 och Peter Singer fokuserar på att djur både kan uppleva lust och lidande 8, dels över utrotningen av växter och djur (egalitär biocentrism) där man inte gör någon åtskillnad mellan "högre" och "lägre" stående arter 9. 

I en egalitärt biocentisk, jämlikt livscentrerad, eko/miljöetik ser man sålunda att även växter har intressen vid sidan av människor och djur. Paul W Taylor lyfter fram fyra huvudkomponenter i en sådan etik: (1) Människor och icke-mänskliga organismer befinner sig på samma nivå i jordens biosfära gemenskap. (2) Jordens ekosystem ses som en komplex väv med kloka varelser som står i ett beroendeförhållande till varandra. (3) Varje individuell organism uppfattas som ett teleologiskt livscentrum. (4) Påståendet att människan är överlägsen andra varelser är grundlös i ljuset av de föregående punkterna 10. 

Inom den holistiska grenen står system, helheter och relationer mellan organismer i fokus såsom biotoper, landskap och ekosystem (ekocentrism). Ett exempel är Aldo Leopolds landetik, som ytterligare vidgar gränserna för gemenskapen till att även omfatta mark, vatten och annat kollektivt land. Homo Sapiens roll förändras från att vara en härskare över en naturgemenskap till att vara en medlem i den, vilket förutsätter respekt för såväl dess invånare som gemenskapen som sådan 11. Man kan säga att den både har en individualistisk och holistisk aspekt. Landetiken bygger på tre hörnstenar: (1) Evolutionen som får oss att känna samhörighet med andra levande varelser. (2) Ekologin som påvisar integrationen mellan människor och icke-människor. (3) Copernicus astronomi, i vilken jorden ses som en lite planet i solsystemtet 12.

Arne Naess djupekologi har också ekocentriska drag. Han menar att såväl det mänskliga som det icke-mänskliga livet har ett värde i sig självt. Växter, djur och ekosystem har rätt att blomstra och realisera sig själva oberoende om de är användbara för människan eller inte 13. Naess förstår inte evolutionen primärt som en utveckling från "lägre" till "högre" livsformer utan snarare som ett magnifikt uttryck för livets diversitet, vilket bidrar till en mer egalitär syn på relationen mellan människa och natur 14.

Ett problem för både antroprocentriska och icke-antroprocentriska eko- och miljöetiken är att den mänskliga och icke-mänskliga världen tenderar att komma i konflikt. Antroprocentrismen lägger å ena sidan mycket vikt vid människan och icke-antroproentrismen å andra sidan mycket vikt vid naturen. 

Carolyn Merchant har utvecklat en miljöetik som hon kallar partneskapsetik, där både människo- och naturperspektivet tas i beaktande. Den tar sin utgångspunkt i en viss specifik situation och vill ta med alla berörda parter i den etiska reflektionen, till exempel bönder, skogsägare, industrinäring, urbefolkningar, förvaltarmyndigheter, naturvänner som fungerar som språkrör för naturen och dess organismer. Målet är att uppnå konsensus 15. 

Andrew Light propagerar för en pluralistisk miljöetik i motsats till en monistisk etik. I den senare hävdar man antingen det antropocentriska eller det icke-antroprocentriska perspektivet. Ett enda komplett miljöetiskt ramverk kan inte inkludera så vitt skilda fenomen som andra människor, andra djur, levande organismer, ekosystem och jorden själv. Han är även pragmatiker och anser att det är lättare att vinna gehör hos en större allmänhet om man betonar den antroprocentristiska dimensionen vid sidan av den icke-antroporcentriska i eko/miljöetiken, vilket han tror gagnar miljöfrågan 16. 

(4) Vilka kriterier är det som används för att säga att något har ett värde?

Inom etiken brukar man skilja på två värdekriterier: dels det som syftar på det instrumentella värdet hos något, dels och det som syftar på det inneboende värdet hos något. 

Ett instrumentellt värde betecknar det värde något får när det fungerar som ett medel att uppnå eller realisera något annat. Pengar är ett typexempel som har ett värde i den mån de lyckas tillfredsställa människors behov. På ett motsvarande sätt betraktas naturen inom ramen för en antroprocentrisk eko/miljöetik; den blir enbart ett redskap för mänskliga intressen. 

Inneboende värde definieras som det värde något har i sig själv oavhängigt av den nytta det har för något annat. I den klassiska etiken, som den antroprocentriska miljöetiken bygger på, menar man att det enbart är människor som har egenvärde eller rättigheter. I en icke-antroprocenterisk eko/miljöetik adderas även icke-människor vilka tillskrivs ett inneboende värde, oavsett om det rör sig om växter, djur och/eller ekosystem 17.

(5) Vad är Richard (Routly) Sylvans huvudpoäng med att visa fram de olika tankeexperimenten? 

Huvudpoängen i Richard (Routly) Sylvans fem tankeexperiment är bevisa att det idag ägt rum en radikal värderingsförskjutning i vårt förhållande till naturen 18. Genom Sylvans tankeexperiment inviteras nutidsmänniskan att uppleva att naturen har ett inneboende värde oavhängigt den nytta den har för oss människor och oavhängigt det värderande subjekt som erkänner detta inneboende värde 19. 

(6) Diskutera vidare huruvida du tycker att hans exempel på "Den sista människan på jorden" är ett bra exempel på poängen som han prövar att få fram. 

Exemplet "Den sista människan" handlar om en man som ensam överlever den stora världskollapsen och i en chauvinistisk anda börja undanröja varje spår av liv, såväl djur som växter. Världen förvandlas till ett slakthus 20. Just genom exemplets extrema karaktär blottläggs våra moraliska reaktionsmönster på ett tydligt sätt, men jag är tveksam till att exemplet bevisar att naturen har ett inneboende värde i sig, oavhängigt oss som värderande subjekt. Det är vi som gör värderingen om naturens egenvärde, i vårt utifrånperspektiv, när vi upplever att "den sista människan" behandlar naturen på otillständigt sätt. Beckerman och Pask menar att Sylvans exempel faller om man ponerar att varelser från någon främmande planet anländer till jorden och en väldigt annorlunda naturuppfattning än vår. De kanske skulle föredra flata ytor istället för träd och berg 21. Sedan kan vi luras av att vi människor ofta reagerar negativt på alla former av destruktivitet, som inte tjänar till någon nytta, även gentemot mänskliga artefakter som i så fall också skulle tillskrivas ett inneboende värde, enligt Sulvans resonemang. Däremot instämmer jag inte i John O´Neills kritik av exemplet "Den sista människan" när han påstår att en värld utan människor är utan värde 22, något jag återkommer till nedan. 

(7) Diskutera också huruvida du tycker att hans generella argument för att naturen har ett "egenvärde" är ett bra argument (gå gärna in på några av hans andra exempel) och säg något om varför du menar att de är bra eller dåliga.

Utifrån exemplen "Den sista entreprenören", "Arten som försvann" och "Vildmarksexemplet" tycker jag inte man kan dra slutsatsen att naturen har ett egenvärde, vare sig i en subjektiv eller objektiv mening (se nedan). Såväl naturen, valen som vildmarksområdet, svilka exemplen ringar in, kan ha ett estetiskt värde för människorna i exemplet, naturen och vildmarksområdet även ett rekreationsvärde, det vill säga någon form av instrumentellt värde. 

För att illustrera naturens inneboende värde utifrån ett värderande subjekt tycker jag exemplen "Den sista människan", "Det sista samhället" och "Djurfabriken" är mest relevanta eftersom de går bortom den rent instrumentella synen på naturen. Att massakrera naturen såsom i exemplen "Den sista människan" och "Det sista samhället" skulle även ifrågasättas av Immanuel Kant. Även om människorna i exemplen ej skulle överleva är det enligt Kant principiellt fel att behandla djur inkorrekt för att det kan skada människans moraliska sinnelag 23. 

(8) Diskutera till sist huruvida ett värde som sådant kan existera utan att det existerar människor som värderar, det vill säga måste inte ett ting knytas till människor som säger att ting har värde? Är all etik, både antroprocentrisk och icke-antroprocentrisk, antroprocentrisk till sin form? Kan ett djur, en växt eller ett landskap som sådan/t ha ett värde eller värdesätta något? 

Wilfred Beckerman och Joanna Pasek gör oss uppmärksamma på att det finns två vägar att närma oss slutsatsen att något har ett inneboende värde. Dels finns uppfattningen att vi bara kan värdera något subjektivt, avhängigt av vad människan anser värdefullt eller ej, dels uppfattningen att vi kan värdera något objektivt, avhängigt av vad människan anser värdefullt eller ej 24. O´Neill anser att det förra är ett etiskt påstående medan det andra är ett metaetiskt 25. Frågeställningar av typen om rättigheter objektivt existerar i verkligheten brukar i sin tur hänföras till metafysiken, där varandets grundläggande natur dryftas 26. 

Kan man subjektivt tillskriva alla människor ett inneboende värde så bör man ju principiellt även kunna ge växter, djur och ekosystem ett egenvärde? Det förra har ju inte varit ett faktum i alla tider. Successivt har barn, kvinnor, slavar, mentalsjuka, icke-européer och HBTQ-personer inlemmats i den moraliska cirkeln och erhållit ett egenvärde, något som till exempel under den grekiska antiken endast var förbehållet fria män. Denna moraliska utvidgning syns också i vår nuvarande lagstiftning, vilket Christoffer D Stone gör oss uppmärksamma på. På samma sätt som städer, företag, universitet och organisationer har ekosystem såsom skogar och älvar intressen och kan därmed få rättigheter och juridiskt status, enligt honom 27. 

Jag skulle vilja gå ännu längre och hävda att alla organismer och ekosystem rent objektivt har ett värde i sig självt eftersom de har intressen, oavsett om de medvetna eller omedvetna om detta, som till exempel ett träd. Paul W Taylor menar att vi människor kan välja att agera eller inte agera i olika varelsers intressen 28. Han skriver att alla organismer är jämlika teleologiska livscentrum, vars aktiviteter är riktade mot deras välmående och bevarande 29. För mig innebär det att de har ett värde i sig, oavhängigt av ett värderande subjekt 

Kronlid anser att människor både kan vara moraliska subjekt (agenter) och objekt, landskap, djur och växter bara moraliska objekt. De senare kan då bara tillskrivas värde, men aldrig tillskriva något annat/någon annan värde. Det är enbart förbehållet människan och i den meningen kan man säga att all etik är antroprocentrisk till sin form 30. Detta resonemang kan dock ifrågasättas. Det intrumentella värderandet är visserligen helt förhärskande i djurvärlden. Ett bytesdjur har för ett rovdjur bara ett instrumentellt värde i form av livsnödvändig föda. På ett motsvarande sätt värderas alla djur och växter i deras omgivning ur ett ett födo- och boplatsperspektiv. Några organismer har ett värde för en specifik arts syfte, andra inte. Även landskap i form av till exempel en bo-, födo- och parningsplats har ett instrumentellt värde för många djur. Men kan verkligen inte högstående djur vara moraliska subjekt? Medlemmarna i en djurflock/familj som interagerar med varandra på ett intrikat sätt, i något som liknar en social kontext, kanske till och med tillskriver varandra någon form av inneboende värde och ser varandra som subjekt, som Dun i Bubersk mening 31. Det gäller kanske även husdjur som måhända ger deras matte och/eller husse ett slags egenvärde på grund av deras nära relation till varandra, som är till ömsesidig glädje för bägge parter. Detsamma bör också gälla tamboskap som till exempel i ett småjordbruk står i ett intimt förhållande till sin ägare. Detta senare ser jag som en form av närhets- eller omsorgsetik överförd till miljöetiken, en relationell etik som O´Neill ger uttryck för: 

Det som är kännetecknande för den bästa formen av vänskap är att vi bryr oss om vänner för deras egen skull, inte i huvudsak för det nöje eller den vinst de ger oss. Att uteslutande göra gott för en vän på grund av vad man kan få tillbaka i form av en komplimang, inte för vännens egen skull, är en bristfällig vänskap. Vänskap i sin tur är en konstitutiv komponent i ett blomstrande liv. Att ge är ett sätt som vi varelser är på, att sakna vänner är att sakna en del av det som utgör en blomstrande mänsklig existens. De egoister som frågar 'varför ska man ha vänner?' eller 'varför ska jag göra gott för mina vänner?' anlägger ett smalt perspektiv på vad nytta är - "såsom den största andelen pengar, ära och kroppsliga njutningar" - och frågar hur vänner kan ge oss sådan tillfredsställelse. Ett passande svar att ge är att egoisten helt enkelt missuppfattat vad godhet i det mänskliga livet egentligen innebär. Det bästa vore om miljöetiken kunde bygga vidare på ett liknande resonemang. För ett stort antal, fastän kanske inte alla, såväl individuella ting som biologiska kollektiv, skulle vi uppmärksamma och gynna deras blomstring för deras egen skull. En sådan omsorg om naturvärlden är konstitutivt för ett blomstrande mänskligt liv. Det bästa mänskliga livet är det som inkluderar medvetenheten om organismers praktiska betydelse i den icke-mänskliga världen 32.

Här finns även tydliga analogier med Freya Mathews idé om att det är viktigt att hålla våra kommunikationskanaler öppna. Hennes tes är att så länge vi för en nära dialog med den andre, i en vänskaplig anda, som till exempel kan vara en människa, ett landskap, en älv eller ett träd, kommer vi att förhålla oss etiskt till denne. Att hålla kommunikationskanalerna öppna är därför ett moraliskt imperativ för Mathews 33. Hennes etik kan närmast karaktäriseras som en blandform av omsorgs/närhetsetik och ekocentrisk etik. 

I dialogen framstår för mig den andre som ett subjekt, en person, ett Du i bubersk mening 34, något som har ett inneboende värde. Det motverkar vår tendens att vilja styra, behärska och kontrollera, som vi gör när vi betraktar den andre som ett objekt, ett ting, ett Det, som endast får ett instrumentellt värde, vilket idag är särskilt tydligt i vårt "humanmonologiserande" av den icke-mänskliga världen. 

I motsats till O´Neill anser jag att förutsättningen för att ett verkligt möte, en Jag-och-Du-relation, ska äga rum är tillerkännandet av att den andre inte bara har ett subjektivt utan även ett objektivt egenvärde, att vi ser denne som ett teleologiskt livscentrum, ett mångtydigt mysterium, med kvaliteter och intressen som finns där oberoende av vår existens, bortom vår värderande blick, på ett metafysiskt plan. I den faktiska och personliga relationen tillskriver vi därefter den andre även ett subjektivt egenvärde i takt med att vi lär känna denne, vilket leder till i en ömsesidig blomstring. Ett sådant "pandialogiserande" av världen, av såväl den mänskliga som den icke-mänskliga, innebär ett erkännande av att den andre både har (i objektiv mening) och får (i subjektiv mening) ett inneboende värde, något som jag tycker borde vara vägledande för all etik, för såväl human- som miljöetiken. 

Martin Olsson, Ekofilosofi B, hösten 2013

Notförteckning

1. Wikipedia: Etik'

2. Kronlid, 2005, s 13-14

3. Wikipedia: Etik

4. Wikipedia: Moral

5. Keller, David R(red), 2012: Taylor, W Paul: The Ethics of Respect for Nature, 1981, s 180-181

6. Gansmo Jakobsen. Föreläsning Ekoetik/miljöetik

7. Keller, David R(red), 2012: Reagan, Tom: Animals as Subject-of-Life, 1985, s 164 

8. Keller, David R(red), 2012: Singer, Peter: All Animals Are Equal, 1974, s 172 

9. Keller, David R(red), 2012: Taylor, W Paul: The Ethics of Respect for Nature, 1981, s 181

10. Ibid, s 178 

11. Keller, David R(red), 2012: Leopold, Aldo: The Land Ethic, 1969, s 194

12. Keller, David R(red), 2012: Callicott J Baird: The Coceptual Foundation of the Land Ethic, 1989, s 205.

13. Keller, David R(red), 2012: Naess, Arne: The Shallow and the Deep Ecology Moment, 2003, s 231

14. Keller, David R(red), 2012: McLaughlin, Andrew: The Heart of Deep Ecology, 1995, s 236

15. Gansmo Jakobsen. Föreläsning Ekoetik/miljöetik 

16. Keller, David R(red), 2012: Light, Andrew, Methodological, pragmatism, pluralism, and Environmental Ethics, 2012, s 321-322 

17. Gansmo Jakobsen, Föreläsning 

18. Keller, David R(red), 2012: Sylvan, Richard (Routley): Is There a Need for a New, an Environmental, Ethic, 1973, s 100 

19.Gansmo Jakobsen. Föreläsning Ekoetik/miljöetik

20. Keller, David R(red), 2012: Sylvan, Richard (Routley): Is There a Need for a New, an Environmental, Ethic, 1973, s 100

21. Keller, David R(red), 2012: Beckerman, Wilfred och Pasek Joanna, 2001: In Defense of Anthropocentrism, s 85

22. Keller, David R(red), 2012: O'Neill, John: The Varieties of Intrinsic Value,1992, s 122

23. Gansmo Jakobsen, Föreläsning

24. Keller, David R(red), 2012: Beckerman, Wilfred och Pasek, Joanna: In Defense of Anthropocentrism, 2001, s 83-84 

25. Keller, David R(red), 2012: O´Neill; John: The Varieties of Instrinsic Value, 1992, s 120

26. http://sv.wikipedia.org/wiki/Metafysik

27. Keller, David R(red), 2012: Stone, Christoffer D: Should Trees Have Standing - Toward Legal Rights för Natural Obejcts, 1972, s 110-111 

28. Keller, David R(red), 2012: Taylor, W Paul: The Ethics of Respect for Nature, 1981, s 175 

29. Ibid, s 178-179

30. Kronlid 2005, s 14-15

31. Buber 2006

32. Keller, David R(red), 2012: O'Neill, John: The Varieties of Intrinsic Value,1992,, s 127, min översättning 

33. Hallgren 2009, s 72-78 

34. Buber 2006 

Källförteckning 

Tryckta

Buber, Martin(2006): Jag och Du, Dualis 

Keller, David R(red)(2012): Environmental Ehics - the Big Questions, Blackwell Publishing Ltd 

Kronlid, David(2005): Miljöetik i praktiken, Studentlitteratur

Hallgren, Henrik(2009): Det gröna skiftet, Recito förlag

Otryckta

Gansmo Jakobsen, Trond: Ekoetik/Miljöetik Powerpointföreläsning Ekofilosofi B

Wikipedia: Etik http://sv.wikipedia/wiki/Etik

Wikipedia: Metafysik http://sv.wikipedia.org/wiki/Metafysik

Wkipedia: Moral  http://sv.wikipedia.org/wiki/Moral